HAHAHAHAH så himla bra!


ibland tänker jag på skåpis och då får jag en klump i halsen, jag tänker på hur det vara att få vara innehållet till ett skåp, hur roligt det var.
hur träit det kändes. men även skåp måste dö.
sånt är livet. en dikt jag skrev till skåpis:
Ack du fina skåp det kändes som ett dråp
du låg där så platt. men jag visste alltid att.
jag skulle minnas dig som den du var.
och det som blev kvar.
av dig fick man allt. tillome en kar.
fast jag behövde honom inte
för att jag redan en har.
att vara ditt innehåll. var som att ha koll.
på värdens troll. genom et kikhåll.

-Julian Eide, 18 år



Dagen rullar på, ska baka pepparkakor hos julia ikväll, längtar!...

Igår var jag trött som katten. Men katter kan sova överallt jag var tvungen att gå på tyskaklass och det kändes åter som om det var skola och något lite halvjobbigt. Så du måste koncentrer dig för att inte somna, det skrämmer mig... Jag gillar tyska, det är inte det. Men sova kan man göra när man blir gammal! 

 

Kommentarer
Postat av: julia

iof var det jag som skrev den...

annars skulle det inte stå att jag fick en kar fast jag redan en har...då syftade jag på han som ville ha mitt nr när jag var skåp../

Julia Båth

2009-12-15 @ 12:59:32
Postat av: Hind

haha nej gud sova tröttnar man aldrig på!

2009-12-15 @ 15:10:02
URL: http://moipetit.blogg.se/
Postat av: persilja

vackra vackra dikt! stackars skåpis ):

attan sa kattan!

2009-12-15 @ 17:26:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0